Ullfors - det genuina Vallonbruket 1649-1929

Ullfors i Tierps socken, har sitt namn efter asaguden Ull, den skidåkande, och är för första gången omnämnt i arkivhandlingar år 1326. Här formade Tämnarån en stark ström, över en tröskel, ner på Tierpsslätten. Drottning Kristina gav rätten att anlägga ett bruk i Ullfors år 1647 till brukspratron Henrik Lemmens (1582-1657).

Ullfors blev det sista bruk som anlades av Henrik Lemmens, den mest företagsamme och stridbare av de vallonättlingar som hade vidtalats av Gustav II Adolf, att arrendera och leda verksamheten vid bruken i Upplands-  och Roslags- bergslag, alternativt anlägga egna bruk där. Han drev kronans vapenfaktori i Norrtälje, byggde Skebo och Ortala bruk med flera masugnar och anlade Åkerby och Hillebola bruk. Lemmens var regionalt en värdig konkurrent till den store Louis de Geer, ägare till Leufsta, Österby och Gimo.

Henrik Lemmens senare arvingar hade svårt att enas. Detta hade till följd att familjens bruk i slutet på 1600-talet missköttes och kom under 1700-talets första decennier att tas över av De "Geerarna" på Leufsta. Efter ombildning av Leufsta till fideikommiss, undantog Charles De Geer d.ä. Ullfors, Strömsberg, Västland och Hillebola till ett änkesäte. Dessa bruk bildade en grupp  som på 1800-talet utökades med Utansjö bruk. De kom att kallas Strömsbergsverken. Dessa kom genom arv och giftermål under 1800-talets senare hälft att först tillhöra Greve Baltzar von Platens familj och senare från 1890-talet Greve Axel Wachtmeisters familj. Bruken samordnades och verksamheten breddades, till en för sin tid modern industrigrupp, med förutom järnverk, såg- tegelverk även stora lantbruk med mejerier och kvarnar.

Efter 1:a världskriget minskade lönsamheten för järnexporten och Strömsbergsverken såldes år 1920 till Stora Kopparbergs Bergslags AB som efter en kort tid lade ner järnverken. Det var brukens stora skogar man var mest intresserad av.

Ullfors har sedan begynnelsen 1650-talet till nedläggningen 1929 varit ett stångjärnsbruk, som tillämpade det s.k. vallonsmidet. Bruket blev tidigt helt inriktat på export och från början av 1700-talet hade det en säker marknad i England ända fram till nedläggnngen 1929.

"Bruksarna" präglade Ullfors

Bruket hade ingen där boende "bruksadel" och kulturen präglades därför av "bruksarna" själva. Folkrörelserna fick tidigt framgång med många pionjärbetonade resultat inom Arbetarrörelsen, liksom nykterhets-  och idrottsrörelsen. Den kända författaren Bernhard Nordh började här sina studier i en ABF-cirkel 1915. Ullfors idrottsförening bildades 1908 och Raklösens arbetarkommun bildades 1914.

IOGT-logens Brofästets hus, byggt av medlemmarna år 1895 och ombyggt 1911 flyttades till Skansens folkrörelseområde 1995/1996. Brofästets hus ansågs värdefullt att bevara och lämplig att representera nykterhetsrörelsens byggnader i Sverige.

2010-talets Ullfors

Eftersom det inte finns några industriminnen bevarade i Ullfors, förutom Mumblingshammare och en stor järnvåg, har Ullforsgruppen koncentrerat sig på att framhålla och åskadliggöra smedskvinnans och familjernas liv.